Untitled Document

En väntande potential

Skribent: Helene Sandström, näringstepeut och redaktör på tidningen. Hon kan nås på e-post: info@gronmedicin.se

Näringsmedicinsk tidskrift är en oberoende tidning som välkomnar alla verksamma inom näringsmedicin, klinisk ekologi och ortomolekylär medicin att bidra med sina erfarenheter, kunskaper och insikter på området.

Under 2008 kommer vi att fokusera ännu mer på den nya tidens integrativa medicin med dess bredare och djupare syn på läkekonsten. Vi kommer också att fortsätta att uppmärksamma vikten av näring i kombination med olika former av kroppsterapier/energimedicin.
När dessa resurser tillämpas på rätt sätt gynnas miljön lika mycket som vår hälsa. För när man betänker att varje cell har sitt eget ekosystem, är det inte svårt att se att ekologiskt hållbar medicin är lika viktigt för den enskilda cellen som för jorden globalt.
Tiden är knapp när det gäller miljön, och vi som konsumenter måste agera NU. Om vi fortsätter i samma spår med en ständigt ökande konsumtion av miljöfarliga kemikalier och syntetiska läkemedel, kommer närvaron av dessa i marker och dricksvatten snart att bli mycket kännbar. I England har man redan Prozac i dricksvattnet,medan svenska avloppsvatten uppvisar höga halter bl.a. av det ångestdämpande, narkotikaklassade preparatet oxazepam.
– Miljömålet "giftfri miljö" handlar om att vi inte ska släppa ut kemikalier som är svåra att bryta ner. Det borde inkludera även läkemedel, säger Apotekets miljöchef Bo Gunnarsson till Svenska naturskyddsföreningen (1).

Ekonomiskt försvarbart
Det socioekonomiska perspektivet är också en viktig fråga, både i Sverige och internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har publicerat rapporten ”The Commission on Macroeconomics and Health” som visar att förbättrad hälsa är en viktig strategi för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I Sverige har Statens folkhälsoinstitut utkommit med en motsvarande rapport, ”Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling”, som också visar att det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa. Författarna konstaterar att en fjärdedel av Sveriges kommuner har en dålig situation både med avseende på ekonomi och hälsa och betonar vikten av långsiktiga lösningar (2).
Samtidigt fortsätter intresset för alternativmedicin att öka runt om i världen, vilket Världshälsoorganisationen rapporterade redan för ett par år sedan i sitt strategidokument ”Traditional Medicine Strategy 2002-2005”. Enligt detta har halva Australiens befolkning någon gång använt alternativ medicin. I USA är andelen drygt 40 procent, i Frankrike 75 procent och Kanada 70 procent (3).
I Sverige går många miste om den kunskap och erfarenhet som idag finns hos tusentals komplementära och alternativmedicinska behandlare. Enligt Torkel Falkenberg, ledare för Centrum för komplementär medicin vid Karolinska institutet, anser de som har råd att söka sig till akupunktörer, homeopater, massörer, naprapater, näringsterapeuter osv., att det är väl värt pengarna (4).
Centerpartiets Gunnel Wallin poängterar att människors egna önskemål om alternativa behandlingsmetoder behöver tillvaratas. Om människor ges möjlighet till alternativa behandlingar, och får detta sanktionerat, tar man dessa. Hon tar också upp ett jämställdhetsperspektiv på rehabiliteringsarbetet. Det har visat sig att mäns rehabilitering kostar mer än kvinnors och att kvinnor tar större ansvar för sin rehabilitering än män (5).
I nuläget har vi ett segregerat Sverige där främst höginkomsttagare har råd till en bred och effektiv vård som omfattar både skolmedicin och alternativmedicin. Torkel Falkenberg kan bara konstatera att Sverige inte alls längre är världsledande inom den offentliga vården och att den vård vi har i dag prioriterar sjukdomen i stället för människan som upplever sjukdomen (4).

80% väljer CAM-medicin
Tittar man på en jämförande studie från Kanada där man undersökt hur många kvinnor med bröstcancer i Ontario som använt alternativmedicin (CAM) som komplement till sin konventionella medicinska behandling 1998 och 2007 (5), ser man att bruket av CAM har ökat så till den grad att över 80% av dagens kvinnor med bröstcancer använder CAM. Slutsatsen är att alternativmedicin inte längre kan ses som ett "alternativ" när det gäller behandling av bröstcancer (6).
När sambandet mellan hälsa, miljö och ekonomisk utveckling är så tydligt och efterfrågan på alternativmedicin är så stark att den inom vissa behandlingsområden inte ens längre är ett alternativ – vad är det då som hindrar oss från att utnyttja den potential av kunskap och erfarenhet som bara ligger och väntar? Allt som behövs är att Sveriges vårdkonsumenter ställer sig upp och kräver integrerad behandling!
I resten av världen sker redan detta. I Norge har man ändrat lagstiftningen för att tillgodose efterfrågan och förbättra vårdsituationen. I USA finns över 400 program för integrativ medicin.
I det här numret skriver professor emeritus Stig Bengmark en artikel som väl belyser den belastning som modern kost utgör för våra kroppar. Han är väl insatt i vård- och läkemedelsapparaten och säger själv att forskningen tragglar sig fram eftersom det saknas pengar för studier på näring och antioxidanter: ”Läkemedelsbolagen har inga ekonomiska intressen av att gå vidare” (7).
Den amerikanska läkaren Jeannie Drisko forskning är dock ett utmärkt exempel på hur integrativ behandling kan bedrivas. Hon är chef för centret för integrativ medicin vid universitetet i Kansas där hon genomför en studie av bröstcancerbehandling med kemoterapi kombinerat med höga nivåer av antioxidanter, och får mycket goda resultat. Hon är noga med att betona att antioxidanter – eller näringsämnen överhuvudtaget – inte kan undersökas genom att ta ett ämne ut ur dess sammanhang och ge det enskilt i höga doser.

Stor komplexitet
Man måste förstå komplexiteten hos de biokemiska processerna som antioxidanterna ingår i och att olika ämnen samverkar. Risken finns till och med att en antioxidant som ges i höga doser i längre perioder blir en prooxidant på grund av den biokemiska obalans som uppstår (7).
Möjligheterna att förebygga och behandla cancer på ett integrerat sätt är enorma. Istället för att mata allmänheten med budskapet att det inte finns någon förebyggande hjälp mot cancer, är det dags att gå ut med att alla kan göra något för att må bättre. Som en motreaktion mot teorin att generna obönhörligen styr vårt arv, händer det nu mycket inom det nya forskningsområdet epigenetik.
Här visar man att generna bara är en blåkopia och att det främst är miljön som utlöser genernas inneboende markörer. Detta har man länge känt till inom funktionsmedicinen, och det är glädjande att den allmäna forskningen börjar inse vidden av miljöns påverkan när det gäller sjukdomar.
Den psykiatriska vården är ett annat område där relativt små åtgärder skulle kunna leda till enorma fördelar. Lena-Maj Anding (mp) betonade i ett anförande till Landstingsfullmäktige 2004 risken med att enbart fokusera på psykiatriska och psykiska symtom utifrån ett psykosocialt och beteendemässigt perspektiv i kombination med psykofarmaka, eftersom man då förbiser biologiska orsaker och biokemiska obalanser som orsak till psykiska symtom: ”Om man kan analysera mekanismerna och orsakerna till obalansen bakom, kan stora möjligheter öppnas till ett verkligt förebyggande arbete när det gäller psykisk sjukdom och ohälsa” (8).
Trötthet och depression är två av de vanligaste förekommande symtomen hos kroniskt sjuka idag. Ingrid Franzon presenterar i det här numret sin studie över behandling av kroniskt trötthetssyndrom med jod. Liksom professor Bengmark beskriver hon hur fria radikaler sätter ned immunförsvaret när det saknas tillräckligt med antioxidanter och näring.
Det finns många biokemiska obalanser som kan manifestera sig som trötthet och depression. Exempel på sådana är brist på eller obalans mellan vitaminer och mineraler, aminosyror, signalsubstanser, samt essentiella fettsyror; lågt blodsocker, låg sköldkörtelfunktion, låg binjurefunktion, för låga/höga histaminnivåer, systemisk svampinfektion, allergier och överkänslighet mot kemikalier, tungmetaller och livsmedel.
Att dessa orsaker inte kan lösas med behandling med psykiatriska läkemedel eller enbart terapeutiska samtal säger sig självt.
Samma biokemiska orsaker kan dessutom ge många andra symtom, bl.a. våldsamt beteende, aggression och olika former av missbruk. Tänk om alla deprimerade, våldsamma eller självdestruktiva vårdkonsumenter fick genomgå ett grundligt behandlingsprogram där samtliga av ovanstående obalanser undersöktes av kompetent expertis!
Torkel Falkenberg summerar dagsläget på ett positivt sätt: ”Sverige har nu en möjlighet att följa Världshälsoorganisationens råd och bli ledande också på att hela, genom att satsa nationella resurser på integrativ medicin, så att morgondagens vård har tid för både sjukdom och människan bakom” (4).
Låt oss släppa loss den väntande potentialen – kräv integrerad, miljövänlig medicin!

Referenser:
1.www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=8464204&id=286,
www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8238,
www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8237
2. www.fhi.se/templates/page_11299.aspx
3.http://whqlibdoc.who.int/hq/2002/WHO_EDM_TRM_2002.1.pdf
4.http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=45865&context=6826
5.www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2001/02&bet=Fi41
6.www.biomedcentral.com/14726874/7/4
7. www.expressen.se/index.jsp?a=517364
8.www.orthomed.org/NMT/nmt.html (föreläsning med dr Drisko i mp3-format)
9.www.sll.se/Handlingar/Landstingsfull-
mäktige/2004/04-11-23/04-11-23-24.pdf

Tillbaka till Artikelindex >>



	En väntande potential Skribent: Helene Sandström, näringstepeut och redaktör på tidningen. Hon kan nås på e-post: info@gronmedicin.se Näringsmedicinsk tidskrift är en oberoende tidning som välkomnar alla verksamma inom näringsmedicin, klinisk ekologi och ortomolekylär medicin att bidra med sina erfarenheter, kunskaper och insikter på området. Under 2008 kommer vi att fokusera ännu mer på den nya tidens integrativa medicin med dess bredare och djupare syn på läkekonsten. Vi kommer också att fortsätta att uppmärksamma vikten av näring i kombination med olika former av kroppsterapier/energimedicin. När dessa resurser tillämpas på rätt sätt gynnas miljön lika mycket som vår hälsa. För när man betänker att varje cell har sitt eget ekosystem, är det inte svårt att se att ekologiskt hållbar medicin är lika viktigt för den enskilda cellen som för jorden globalt. Tiden är knapp när det gäller miljön, och vi som konsumenter måste agera NU. Om vi fortsätter i samma spår med en ständigt ökande konsumtion av miljöfarliga kemikalier och syntetiska läkemedel, kommer närvaron av dessa i marker och dricksvatten snart att bli mycket kännbar. I England har man redan Prozac i dricksvattnet,medan svenska avloppsvatten uppvisar höga halter bl.a. av det ångestdämpande, narkotikaklassade preparatet oxazepam. – Miljömålet "giftfri miljö" handlar om att vi inte ska släppa ut kemikalier som är svåra att bryta ner. Det borde inkludera även läkemedel, säger Apotekets miljöchef Bo Gunnarsson till Svenska naturskyddsföreningen (1). Ekonomiskt försvarbart Det socioekonomiska perspektivet är också en viktig fråga, både i Sverige och internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har publicerat rapporten ”The Commission on Macroeconomics and Health” som visar att förbättrad hälsa är en viktig strategi för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I Sverige har Statens folkhälsoinstitut utkommit med en motsvarande rapport, ”Hälsans betydelse för individens och samhällets ekonomiska utveckling”, som också visar att det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa. Författarna konstaterar att en fjärdedel av Sveriges kommuner har en dålig situation både med avseende på ekonomi och hälsa och betonar vikten av långsiktiga lösningar (2). Samtidigt fortsätter intresset för alternativmedicin att öka runt om i världen, vilket Världshälsoorganisationen rapporterade redan för ett par år sedan i sitt strategidokument ”Traditional Medicine Strategy 2002-2005”. Enligt detta har halva Australiens befolkning någon gång använt alternativ medicin. I USA är andelen drygt 40 procent, i Frankrike 75 procent och Kanada 70 procent (3). I Sverige går många miste om den kunskap och erfarenhet som idag finns hos tusentals komplementära och alternativmedicinska behandlare. Enligt Torkel Falkenberg, ledare för Centrum för komplementär medicin vid Karolinska institutet, anser de som har råd att söka sig till akupunktörer, homeopater, massörer, naprapater, näringsterapeuter osv., att det är väl värt pengarna (4). Centerpartiets Gunnel Wallin poängterar att människors egna önskemål om alternativa behandlingsmetoder behöver tillvaratas. Om människor ges möjlighet till alternativa behandlingar, och får detta sanktionerat, tar man dessa. Hon tar också upp ett jämställdhetsperspektiv på rehabiliteringsarbetet. Det har visat sig att mäns rehabilitering kostar mer än kvinnors och att kvinnor tar större ansvar för sin rehabilitering än män (5). I nuläget har vi ett segregerat Sverige där främst höginkomsttagare har råd till en bred och effektiv vård som omfattar både skolmedicin och alternativmedicin. Torkel Falkenberg kan bara konstatera att Sverige inte alls längre är världsledande inom den offentliga vården och att den vård vi har i dag prioriterar sjukdomen i stället för människan som upplever sjukdomen (4). 80% väljer CAM-medicin Tittar man på en jämförande studie från Kanada där man undersökt hur många kvinnor med bröstcancer i Ontario som använt alternativmedicin (CAM) som komplement till sin konventionella medicinska behandling 1998 och 2007 (5), ser man att bruket av CAM har ökat så till den grad att över 80% av dagens kvinnor med bröstcancer använder CAM. Slutsatsen är att alternativmedicin inte längre kan ses som ett "alternativ" när det gäller behandling av bröstcancer (6). När sambandet mellan hälsa, miljö och ekonomisk utveckling är så tydligt och efterfrågan på alternativmedicin är så stark att den inom vissa behandlingsområden inte ens längre är ett alternativ – vad är det då som hindrar oss från att utnyttja den potential av kunskap och erfarenhet som bara ligger och väntar? Allt som behövs är att Sveriges vårdkonsumenter ställer sig upp och kräver integrerad behandling! I resten av världen sker redan detta. I Norge har man ändrat lagstiftningen för att tillgodose efterfrågan och förbättra vårdsituationen. I USA finns över 400 program för integrativ medicin. I det här numret skriver professor emeritus Stig Bengmark en artikel som väl belyser den belastning som modern kost utgör för våra kroppar. Han är väl insatt i vård- och läkemedelsapparaten och säger själv att forskningen tragglar sig fram eftersom det saknas pengar för studier på näring och antioxidanter: ”Läkemedelsbolagen har inga ekonomiska intressen av att gå vidare” (7). Den amerikanska läkaren Jeannie Drisko forskning är dock ett utmärkt exempel på hur integrativ behandling kan bedrivas. Hon är chef för centret för integrativ medicin vid universitetet i Kansas där hon genomför en studie av bröstcancerbehandling med kemoterapi kombinerat med höga nivåer av antioxidanter, och får mycket goda resultat. Hon är noga med att betona att antioxidanter – eller näringsämnen överhuvudtaget – inte kan undersökas genom att ta ett ämne ut ur dess sammanhang och ge det enskilt i höga doser. Stor komplexitet Man måste förstå komplexiteten hos de biokemiska processerna som antioxidanterna ingår i och att olika ämnen samverkar. Risken finns till och med att en antioxidant som ges i höga doser i längre perioder blir en prooxidant på grund av den biokemiska obalans som uppstår (7). Möjligheterna att förebygga och behandla cancer på ett integrerat sätt är enorma. Istället för att mata allmänheten med budskapet att det inte finns någon förebyggande hjälp mot cancer, är det dags att gå ut med att alla kan göra något för att må bättre. Som en motreaktion mot teorin att generna obönhörligen styr vårt arv, händer det nu mycket inom det nya forskningsområdet epigenetik. Här visar man att generna bara är en blåkopia och att det främst är miljön som utlöser genernas inneboende markörer. Detta har man länge känt till inom funktionsmedicinen, och det är glädjande att den allmäna forskningen börjar inse vidden av miljöns påverkan när det gäller sjukdomar. Den psykiatriska vården är ett annat område där relativt små åtgärder skulle kunna leda till enorma fördelar. Lena-Maj Anding (mp) betonade i ett anförande till Landstingsfullmäktige 2004 risken med att enbart fokusera på psykiatriska och psykiska symtom utifrån ett psykosocialt och beteendemässigt perspektiv i kombination med psykofarmaka, eftersom man då förbiser biologiska orsaker och biokemiska obalanser som orsak till psykiska symtom: ”Om man kan analysera mekanismerna och orsakerna till obalansen bakom, kan stora möjligheter öppnas till ett verkligt förebyggande arbete när det gäller psykisk sjukdom och ohälsa” (8). Trötthet och depression är två av de vanligaste förekommande symtomen hos kroniskt sjuka idag. Ingrid Franzon presenterar i det här numret sin studie över behandling av kroniskt trötthetssyndrom med jod. Liksom professor Bengmark beskriver hon hur fria radikaler sätter ned immunförsvaret när det saknas tillräckligt med antioxidanter och näring. Det finns många biokemiska obalanser som kan manifestera sig som trötthet och depression. Exempel på sådana är brist på eller obalans mellan vitaminer och mineraler, aminosyror, signalsubstanser, samt essentiella fettsyror; lågt blodsocker, låg sköldkörtelfunktion, låg binjurefunktion, för låga/höga histaminnivåer, systemisk svampinfektion, allergier och överkänslighet mot kemikalier, tungmetaller och livsmedel. Att dessa orsaker inte kan lösas med behandling med psykiatriska läkemedel eller enbart terapeutiska samtal säger sig självt. Samma biokemiska orsaker kan dessutom ge många andra symtom, bl.a. våldsamt beteende, aggression och olika former av missbruk. Tänk om alla deprimerade, våldsamma eller självdestruktiva vårdkonsumenter fick genomgå ett grundligt behandlingsprogram där samtliga av ovanstående obalanser undersöktes av kompetent expertis! Torkel Falkenberg summerar dagsläget på ett positivt sätt: ”Sverige har nu en möjlighet att följa Världshälsoorganisationens råd och bli ledande också på att hela, genom att satsa nationella resurser på integrativ medicin, så att morgondagens vård har tid för både sjukdom och människan bakom” (4). Låt oss släppa loss den väntande potentialen – kräv integrerad, miljövänlig medicin! Referenser: 1.www.snf.se/sverigesnatur/artikel.cfm?CFID=8464204&id=286, www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8238, www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8237 2. www.fhi.se/templates/page_11299.aspx 3.http://whqlibdoc.who.int/hq/2002/WHO_EDM_TRM_2002.1.pdf 4.http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=45865&context=6826 5.www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2001/02&bet=Fi41 6.www.biomedcentral.com/14726874/7/4 7. www.expressen.se/index.jsp?a=517364 8.www.orthomed.org/NMT/nmt.html (föreläsning med dr Drisko i mp3-format) 9.www.sll.se/Handlingar/Landstingsfull- mäktige/2004/04-11-23/04-11-23-24.pdf Tillbaka till Artikelindex >>